åh vad jag blir lycklig när jag ser gamla par som håller handen. sådant värmer upp lilla hjärtat mitt. kan bara hoppas att jag inte behöver åldras ensam.

men kommer antagligen bli den där sura tanten som bor ute i en liten stuga i skogen, sitter i sin gungstol omgiven med alla sina 53 katter och stickar på den oändligt långa halsduken som jag skulle ge bort till mina barn/barnbarn, om jag hade haft några. slutar med att jag hänger mig med den istället.

nej då. framtiden ser ljus ut.

nu ska jag ta en kopp kaffe och glädja mig åt att jag inte kommer vistas i skolan förrän på fredag igen, egen studietid är inte helt fel.